Rally reportage

Längre ner på sidan hittar du:

Pontus åtta i TV-Svängen

Ingen höjdare för Berglund i Ljungby

Berglund i Midsommardansen

Pontus Berglunds utlandspremiär

Kampen om Thekannan 2011 avgjord

Marku Hallén om Lille-Mats 2011

Tommy H. från Lille-Mats 2011

Jesper DR mekaniker i Finland

Olas kåseri inför 2010 (från klubbaktuellt 1-2010)

Vådan av att dela bil (Christer C)

"oljespill & lunnamelle" (Tommy H)

Lille Mats 09  (TH)

Fabror Cs årskrönika 

Nyckeln till att köra fortare och reportage från Vikingadansen (Tommy) 

TV-Svängen (Thomas) 

Bara Ben (Tommy) 

Halléns reflektioner från Snapphaneskogarna (Thomas)

Farbror T´s reflexer och reflexioner (Tommy)

Bil Månsson rallycup (Ola)

Lille-Mats sett genom vindrutan på en Mercedes 190E 2,3 16 (Tommy)

Lille -Mats (Ola)

Historien om farbröderna T&C (Tommy)

Anderslöv och Kongen (Ola)

Hörby Bil Svängen  (Ola)

 


 

TV-Svängen Hörby!

I lördags var precis en sån dag vi ibland pratar om. Efter att ha lagt ner all tid och alla pengar på sporten vi håller på med kan man ibland tvivla på om det är värt det.MEN när allt faller på plats så är det bara så roligt så man glömmer alla vedermödor.
I Pontus tredje tävling i den nybyggda bilen föll mycket på plats. Hörby har erkänt tuffa sträckor och det brukar passa oss bra och Hörby brukar arrangera fina tävlingar så även denna gång!
 
Redan på sträcka 1 var vi bra med och låg hela dagen på bra tider runt tiondeplatsen i klassen av drygt 20 startande. Målsättningen när vi startade dagen var att komma runt och om vi kunde klara att vara i mitten av klassen när dagen var slut vore vi helnöjda.
   Nu visade det sej att vi överraskade både oss själva och några till. Vi blev nämligen 8:a i klassen och( håll i er nu) 9:a totalt av alla cirka 140 startande!
Pontus lade in en sista stöt på dom 2 sista sträckorna och fick till två fina tider på bland annat klassiska Stänkelösasträckan där han var totalt nionde snabbaste bil och sträckan innan totalt åttonde snabbast, inte illa!
Det var dock nära att vi inte tagit oss till slutmålet för efter ett tufft lyft i målgången på sista sträckan lyckades sprinten till växelspaken försvinna!!!Ett mysterium som måste lösas eftersom skruven som håller sprinten satt kvar...hokus pokus filiokus.....
Pontus lyckades få i treans växel och vi linkade den drygt 2 mil långa transporten till slutmålet i Hörby och lyckades ta oss dit utan transportprickar.
Detta var otroligt roligt och skönt! Nästa tävling har vi inte bestämt än men info kommer.
 
Här kan ni åka med på SS1
Och här kan ni se utifrån 25 sekunder in i klippet
 
MVH
Pontus Berglund Rallyteam

 

                                     INGEN HÖJDARE

 

Ibland ska allt jäklas…..

 

Midsommardansen i Ljungby blev allt annat än en dans.

 

Sträcka 1 gick väl bra men efter ringrostigt kartläsande på ss2 tappade vi tid.

 

På ss3 skulle tiden tas igen och det gjorde vi säkert de första hundra meterna på sträckan när det var dags dagens hjärnsläpp i en trippelvarnad vinkelkurva före ett garage. Framför garaget hade man placerat en stor (ja den var stor) halmbal, vad halmbalar innehåller nuförtiden vete katten men jag trodde att halm var mjukt och skönt men detta var säkert något genmodifierat skit som man hade kunnat bygga stridsvagnar med för detta var ingen mjuklandning….. Men Pontus gav sej f-n på att komma vidare och tur var väl det för även om bilen inte var vacker så gick det att köra. Smällen hade inte tagit på några ”vitala delar”.

 

Som tur var var det service efter sträckan och vi fick massor av hjälp av Magnus Gads team som hade verktyg att dra saker och ting på lite bättre plats med. Detta gjorde att vi kunde ta oss vidare till dom sista sträckorna.

 

Sträcka 4 gick väl okay och sträcka 5 också fast tiden var lite väl svag vilket vi inte riktigt kunde förstå eftersom det kändes bra. Men när vi lämnade tidskontrollen gick bilen bara på 3 cylindrar och den rök som en tekokare. Vattnet kokade och toppen är förstörd. Detta kan ju förklara lite av tidstappet på sträcka 5 och kanske lite på dom andra sträckorna också detta vet vi först när bilen är fixad och vi kommer till nästa tävling som blir South swedish rally weekend den 29-31/5.

 

Vi fick bryta efter målgången på ss5 så vi fick aldrig någon slutplacering. Vi körde direkt hem till garaget och konstaterade att toppen var förstörd men räknar med att starta nästa tävling om inget oförutsett tillkommer.

 

 


 

 

 


Hej!
I lördags körde Pontus i Midsommardansen i Ljungby. Det var mycket snabba  vägar och det gick bra!. Placeringen kan tyckas blygsam 11 av 18 i klassen men i  småland kör A och B förarna i en gemensam VOC-Elit klass så det är stentufft.  Pontus hade hela tävlingen bra häng på dom snabbaste B förarna i klassen men  denna gången var sekunderna på konkurrenternas sida men det skilde inte mer än  25 sekunder totalt till snabbaste B förarkonkurrent. Det var kanonväder hela  dagen men trots detta lyckades vi köra rakt in i en störtskur i starten på  SS4...var kom det molnet ifrån? Skickar med en länk där ni kan åka med på  sträcka 3 som var lite mer “vanlig”karaktär jämfört med dom i övrigt vrålsnabba  vägarna.
 
Berglund Rallyteam
 
 
 

Pontus Berglunds utlandspremiär:

Hallå!

 

Så har vi varit utomlands för första gången och kört rally.

 

Sulingen 5 mil söder om Bremen bjöd på 14 tuffa asfaltsträckor med sin  klassiska sträcka Steyerberg på hela 20 km inne på ett gammalt militärområde.  Nya upplevelser som egen notskrivning var väldigt nyttigt och lärorikt.

 

Pontus gick ut  i ett lagom tempo på SS1 för att känna på underlaget  lite . Var fyra på sträckan. Ökade tempot lite på SS2 och var tvåa i VOC klassen  där. Sen ökade han tempot rejält och var snabbast i klassen på just den långa  Steyerbergsträckan med hela 16 sekunder till tvåan. Men sen var det roliga  nästan slut. På SS4 släppte bromsoket (det visade sej att ena bultfästet helt  enkelt gått mitt av i godset!!!) och gick ner och perforerade fälgen inifrån med  en riktig vrålpunktis som följd av detta. Eftersom oket lossnade när Pontus  bromsade i ca 120 km/h inför en högervinkel låste oket fälgen så bilen  tvärnitade....tur att inget/ingen stod ivägen.

 

Om man nu ska bryta så var det nog ett av dom trevligare ställen att göra  detta på. 20 grader och sol och enormt trevliga och hjälpsamma, pratsamma  tyskar. Vi hade en mycket trevlig stund med små barn som satt inne i bilen med  våra hjälmar på medan föräldrarna glatt fotograferade sina barn i bilen. När vår  servicebil till slut långt efter rallyts avslut kom och hämtade oss var nog 10  tyskar fortfarande kvar glatt pratandes engelska med oss och ställde frågor om  rally. Mycket trevligt!!

 

Det är ju aldrig kul att bryta men eftersom vi ledde klassen totalt och  Pontus har ju bara brutit 3 rallyn på 58 starter så får man inte deppa. Sånt här  händer så det är bara till att ta nya tag!

 

MVH

Pontus Berglund Rally  Team

 

 


 

The-Kannen är avgjord. Och på vilket sätt den avgjordes. De fyra titelkombattanterna var på plats. Pontus Berglund, junior och regerande mästare, Fredrik Albertz, gamla klubbmästaren, Ola Schönström som aldrig vunnit "Kannan" samt Daniel Steiner som i alla fall kan titulera sig vinnare av damklassen. Även om håret inte längre knyts i en magnifikt lång fläta. Vi var tre i några år runt de trettio som skulle göra allt i vår makt för att skyffla undan junioren Berglund, men liksom många gånger tidigare är det skillnad på tanke och faktiskt genomförande. Steiner hade till och med toppat med inhoppande kartläsaren Jocke Nilsson, som i normala fall åker med Kräbblebodas Ricki Borgström, för att skrämma oss andra till tystnad.

Pontus som kände av allvaret började svagt på SS1 samtidigt som vissa av oss andra var i storslag. Även SS2 bjöd vi på motstånd och det var i detta läge fog för nervositet i juniorvolvon. På SS3 sätter Schönström in attacken och visar att "kannan" ska med hem till Rynge. Men liksom så många gånger tidigare blir det inte alltid som det är tänkt. Fredrik Albertz saknar under dagen lite tempo och har lite för stor ovana vid grus i kombination med få körda tävlingar under året. Fram till SS6 var det fortfarande en öppen historia mellan Berglund, Schönström och Steiner om var klubbmästerskapet skulle hamna. Men när sträcka 6 är avverkat kan Berglund titulera sig klubbmästare. Eftersom tävlingen innehåller sju sträckor kan det intelligente räkna ut att två av tre mästerskapskämpare blev stående på sträckan. Medan Schönströms koppling rasade bestämde sig Steiner för att ta Volvon och inhoppande kartläsaren på en simtur. Och dykningen gjordes med en dubbel mollbergare i grupperad stil. En snabbrullning ut i vassen och så var även Steiner borta ur kampen.

Vi gratulerar Berglund till ytterligare en gravering i "The-Kannan" även om vi andra försökte bjuda på motstånd in i det sista. Även Ingvar Hansson med Benke i högerstolen och Leif Nilsson med Arne Mårtensson fanns med och tävlade under Arlövsflagg. När Ingvar och Leif var i Pontus ålder var det självgående landfordonet bilen världens nya fluga och det får man ta i beaktande när vi ser till resultatet. Hur som helst så verkar det som om de hade enormt roligt, även om IH får byta framruta efter att ha drabbats av stensprut från en medtävlares något snabbare självgående landfordon.

Ola Schönström

 


 

 

 

Lille mats rallysprint,koncentration,nerver,rätt beslut.

 

Hur tacklar man fortsättningen av tävlingsdagen efter att ha kommit i mål som 3,a totalt

Efter första rundan.

Första tanken kanske är de ska ju inte gå med en opel ascona 78,års modell med en för dagen

Medioker väghållning,framvagn av äldre snitt jämfört med betydligt mer potenta historier.

 

Men samspelet mellan rattvridare tommy krull andersson o denna opel

Är något varje codriver skulle få uppleva.

För de e väl så att jag med min attityd o tävlingsinstinkt mer o mer fått lära mig

Att herr krull kan flytta berg när nattsömnen varit god.

 

För att återgå till tävlingen skulle heat 2 bearbetas på samma sätt som första men

Kanske lite nya tankar om broms punkter ingångar o utgångar.

 

Detta resulterade i 1,5 sek. snabbare runda,men också att vi förstod att alla asfaltsmonstren

Kunde öka tempot markant.

 

Ställningen efter heat 2 blev sålunda att vår placering byttes från 3,a totalt till 7,a

Fortfarande för oss ett helt godkänt reultat.

 

Lite god fika mycket tankar om hur en klarblå sommar himmel plötsligt kan

Släppa ur sig för oss asfaltsåkare de förhatliga regnet.

 

Så vid start av tredje o sista heatet täcktes opelns vindruta av dessa droppar

Men med en blick på tommys ansiktsutryck förstod jag rätt snabbt,

De ska bara gå för att närmaste kombatant håkan svensson i si ewo mitsu.

Skulle bara inte vara före.

O fyra minuter 56 sekunder senare visade sig att tommys vilja än en gång

Besegrat  modernare bilteknik .

 

En glad opel besättning kunde summera en lyckad tävlingsdag som 7,a totalt

O 5,a i klassen.

 

Ps om gud vill o sbf e med i matchen

Syns vi i eslöv med ett nytt modernare vertyg.

 

Till dess ha de gött.,.,.,.,.,.

 

Vid noterna

Maarku hallen.

 


 

  

Hässleholm 2011-05-01 ca: 11.25 försvann höger backspegel på ”Mercan” detta orsakades av att tävlingsledningen med C.G.W i spetsen ställt en jättekon mitt där det var allra bäst att köra om man ville komma rätt i nästa vänster. Detta missöde gjorde att vi just precis missade att komma rätt i nästa vänster. Inför andra omgången hade troligen den på platsen ditkommenderade ”konresaren” åberopat risk för arbetsskada, eftersom ungefär 25 % av startfältet skickade nämnda kon långt åt h - - - te ! Informationen att konen var borttagen fick vi kvittera innan start på andra köret. Glada ihåg startade vi med att intala oss att nu skulle det ju inte vara några som helt problem att komma rätt i nästa vänster. Väl genom den stenlagda 80° kurvan, gav Christer Mercan order om att leverera maximal axeleration. Ungefär där de förtretliga konerna tidigare stått, dom som gjorde att man inte kunde komma rätt i nästa vänster, var nu borta och detta firade Christer med att lägga i femman, vilket var den direkta orsaken att vi inte kunde komma rätt i nästa vänster. Intrasslade i ATA-band, fick en avsevärt lägre växel användas, en växel för färd på kontrakurs. 14 sekunder senare var vi där vi borde ha varit för att komma rätt i nästa vänster. Vi hade då tappat i stort sett hela det försprång startern gett oss till Startnummer 105. Denne informerade senare på ett glatt sätt att det var lite svårt att orientera sig i däcksröken ! Nu hade ju erfarenheten ökat chanserna att komma rätt i nästa vänster och till tredje omgången skulle det bli optimalt, åtminstone så sa Christer så. . . .

 

Efter regn kommer sol, detta förhållande verkar även omvänt, så blev också  fallet just när vi står och väntar på att starta. Gissa om vi kom rätt i nästa vänster.

Det snurrades både 180 och 360° lite till mans och det stod efter dagens race, några som fick ha hjälp från platsen. Värst drabbad var nog vår allestädes närvarande ”Rally-Ambassadör” . Hans Kadett såg både ledsen och svedd ut. Men som den fighter han är, står han troligtvis ganska snart på en startlinje igen.

 

                       Vi ser fram emot ett jubileum ” ett halvsekel i branschen”

 

 

Tommy.

Jesper Åkessons Dragracing rapport från EM i Finland

Här kommer en racerapport från vår tävling i Finland från helgen.

Jag tycker det är viktigt att "lyfta" fram de killarna/tjejerna som ligger "bakom" förare.

Att just Arlövs MC har en motormekaniker i Dragracing EM är inte heller fel :-)

Mitt schema snittar 50-100 timmar/mån i verkstaden i Helsingborg utöver

tävling/sponsorkörningar så det blir nästan som ett halvtidsjobb.

Dragracing-EM i Alastaro (Finland)

Avfärden från Helsingborg till Kappskär (färjelägret) gick av stapeln 21.00 trött efter allt

lastande, packande och alla förberedelser. På vägen upp hämtade vi Bakaxelklump samt

lite andra delar på olika ställe och tröttheten var som bortblåst. I Kappskär mötte vi upp

den sista team-kompisen Matte (koppling). Båten avgick 6.30 på morgonen och nu var

man riktigt trött. Efter an halvkass "skolfrukost" som smakade bläh nattade vi oss i en

hytt varm som en bastu = dålig sömn. Väl framme på banan blev det ett styvt jobb pga

trötthet att få allt på sin plats. Fredagen inleddes med 1:a kvalrundan som kändes lite

"nyvaken" med ett hejdlöst hjulspinn hela 1:ans växel. Datorn i bilen påvisade även att

bränslepumpen inte gav max på höga varv.....suck !! Efter att ha bytat bränslepumpen

visade varmkörning (utan belastning) att allt var ok. Nu började vi justera bakvagnen

samt startvarv och toppvarv för att komma in i tävlingen på allvar. 2:A rundan gick

något bättre men vi tappade sluthastighet av någon anledning.

Än en gång påvisade datorn fel i bränsletrycket på höga varv vilket innebär att alla

justeringar inte kan tolkas rätt under den lägre effekt vi kört med.....Suck !! Dagens kval

var över och nu bytade vi tryckregulator och bad en bön. Inför dag 2 hade man inga

speciella förhoppningar mer än att få en repa med en bra kurva på motorn. Varmt som

tusan gav vi oss ut på 1:a kvalrundan för dagen. Allt var ok och vi slog till med

banrekord (6,76) som dock inte tangerades. 2:a rundan kändes avslagen i och med att vi

var klara för eliminering. Första motståndaren var finnen Rickard "Nixxon" Sundblom

som mekat hela natten efter att gasen hängt sig i 320km/h vid målgång. Det gick vägen

och vi var nu klara för final.

Finalen gick mot chassibyggaren Janne "Snowball" som kört som en raket hela helgen.

Bilarna stage:ade in och man höll andan och tänkte....på hela proceduren med burnout

och hur viktigt det är att få tebax bilen i samma spår igen etc etc, det snurrade helt

enkelt i skallen.

Bilarna sköt iväg som missiler och slutligen stod vårt team som vinnare. Riktigt kul och

nu kändes det som att all värme, slit och släp var en bagatell. Väl hemma passade vi på

att byta motor inför kommande sponsorkörning.

Mvh: Jesper (Motormekaniker/Malmgrenracing.com)


 

 

Rallykrönika från AMC klubbaktuellt 1-2010

 

Vintertid innebär garagetid. Oavsett om det är direkt nödvändigt, vilket det förvisso ofta är, eller inte så spenderas åtskilliga timmar i detta garage under årets mörkaste månader. En grundförutsättning för att kunna åberopa garagetid istället för socialt umgänge med icke garagerelaterade människor är att det finns en rallybil som behöver tas omhand. Det gäller att vara så redo som det bara går att bli innan säsongen drar igång. Om man mot förmodan skulle vara ägare till en rallybil som inte kräver åtskilliga timmars arbete i garaget för att behaga sin ägare gör man slag i saken och köper en ny. En ny som behöver åtskilliga garagetimmar.

 

En resa Lund – Gävle är en resa som av de flesta planeras ganska väl. Man kollar upp hur långt det är, vilken väg man ska köra och sen gör man en uppskattning på hur lång tid resan kommer att ta. Ska man dessutom köra sträckan Gävle – Lund i nära anslutning till föregående resa kollar man upp eventuella vandrarhem för en övernattning. Detta är ett sätt. Ett annat är att koppla på biltransporten och sätta sig i bilen fredag kväll efter jobbet. På måfå köra mot Gävle utan att direkt ha kollat närmaste eller snabbaste väg. En vallskorv på någon Statoilmack längs vägen, sömnstopp på en annan Statoilmack efter ytterligare ett par timmars körande. Frukost på en parkeringsficka längs en väg som ingen skåning tidigare har besökt. Väl framme är det dags för provtur. Lagom sömndrucken framstår allt som perfekt. Skillnaden mellan en hyfsat trött Volvo 945 med biltransportsläp och bilen vi åkt iväg för att titta på, märk väl titta på, är milsvid. Köpet är klart. Samma väg tillbaka. Klockan är nu 10.30 lördag morgon. Stolt ägare till en Volvo 940 i den trimmade Grupp H-klassen har jag skaffat mig många timmars arbete i garaget då bilen vid en något vaknare besiktning inte längre framstår som lika perfekt.

 

Tänkte att jag kunde raljera lite inför årets klubbmästerskap i rally. Silly Season kallas det i större sammanhang. I betydligt mindre sammanhang på gamla Lommavägen i Arlöv kallas denna tid för vintertid. 2010 års klubbmästerskap ser ut att kunna bli en tuff historia. Inga tävlingar är förvisso spikade ännu men ovissheten inför första tävlingen är gastkramande spännande. De tre senaste årens klubbmästare heter Fredrik Albertz och Fredrik får nog räknas som favorit även i år. Fredriks garagtid är något mindre än andras mest för att bilen fungerade och var i exemplariskt skick redan 2009. Fredriks största problem förra säsongen var en rad trasiga motorfästen men att utifrån detta tro att The-kannan 2010 ska leta sig någon annanstans pga. trasiga motorfästen verkar ytterst orimligt. Vi andra måste öka farten. Fredrik kommer 2010 att köra som B-förare och han kommer få sällskap i klassen av ett annat AMC-ekipage. Cristofer Claesson har inför årets säsong uppgraderat sin vagnpark med en Grupp-H Golf. Visserligen något moderatare än Fredriks men Cristofer kan komma att bli att räkna med i kampen om ”kannan” 2010. Han behåller sin gamla Grupp-E Golf och vilken bil han kommer att använda mest frekvent återstår att se. Allt hänger på hur väl den nye Golfen uppför sig, men räkna med Cristofer på startlinjen i alla klubbtävlingarna. Både de på grus och de på asfalt. Fördel Claesson?

 

2009 blev det en bronspeng i RS-DM för C-förare men med två av de tuffaste konkurrenterna borta ökar möjligheten för en bättre valör 2010 för Christer och Lotta. De började säsongen 2009 med en ytterst risig Opel Ascona men med sin Grupp H Volvo som inhandlades under senvåren körde Christer till sig en seger i Lunds tävling. En riktigt snabb tid på SS1 i Snapphanerallyt skvallrar om dolda kunskaper även vad det gäller grustävlingar. Blir det Christer som tar hand om 2010 års klubbmästerskap?

 

Bengt Göran Larsson har uppdaterat sin Volvo 140 inför säsongen. Likt en osynlig spökarmé svepte problemen fram 2009 och satte käppar i hjulen i var och varannan tävling. Men enligt utsagor ska någon motorguru i skogen utanför Genarp satt tänderna i problemen och nu ska bilen fungera. Ska bli spännande att se vad Bengt kan åstadkomma om och när bilen fungerar. Utan motorbludder och annat strul kommer tiderna säkerligen att förbättras men det innebär också att riskerna för alla eventuella krängsladdar och direkt livsfarligt rattvingel ökar. Mitt tips: stå på behörigt avstånd när den gula 140:an ryter förbi.

 

Anders Larsson håller på med en ny BMW hemma i garaget. Detta innebär för Anders att han är berättigad att åberopa garagetid i mängder. Fram tills den nye är färdig får vi se Anders i den gamla bilen som dessvärre inte är konkurrenskraftig mot konkurrenternas vagnar i B Grupp-H.

 

När vi diskuterar B Grupp-H får vi lyfta fram klubbens nye förare. Daniel Steiner. Steiner kommer från Lunds AC och har en mycket potent Volvo i sin ägo. Men när man talar om ”kannan” räcker det inte bara med potent material. Det kanske fungerar i VM, SM och DM men i den knivskarpa konkurrensen som råder i ”kannan” får ”tösen från Lund” fila på alla tänkbara färdigheter om han vill bli klubbmästare. Vi välkomnar Steiner till klubben. Riktigt kul.

 

Peter Berglund tar och flyttar över till högerstolen och låter sonen Pontus ta över styret 2010. Pontus kommer att göra sin första säsong inom utbildningsrally och det ska bli mycket intressant att följa framfarten under året. Pontus kommer nog att köra så mycket han kan och orkar för att få träning och mil inför kommande säsonger då farten nog kommer att öka.

 

Mercedesparet Christer Claesson och Tommy Hansson delar på Mercan och gjorde ett par bejublade insatser 2009. I AMC-Rajset var Christer garanterat nöjd med sin teamkamrat då dennes framfart föranledde att Christer slapp visa sina egna färdigheter bakom ratten. Färdigheter så det både räckte och blev över stod TH med kartläsaren Alice för. Ett par krängsladdar för mycket och en massiv rökpelare både bakom och i bilen var allt vad publiken fick skåda av parets Merca. Christer var före Tommy i klubbmästerskapet men till Tommys försvar ska sägas att han bor i Göteborg och kan därför inte lika frekvent delta i klubbmästerskapet.

 

Thomas Hallén skulle sluta men upptäckte att då försvinner även den ibland föga uppskattade garagetiden. Utan garagetid ökar andra sociala åtaganden och då gjord Hallén bäst i att köpa nytt åkdon. Thomas är den ende i klubben som vintertestat vilket gör det mycket svårt att spekulera i vad vi kan förvänta oss av Thomas och IB 2010. Vilken nivå kan vi räkna med? Jag tror Thomas och IB siktar på grustävlingarna i första hand och eftersom Sverigeserien gästar en rad tävlingar i södra regionen kan vi inte annat än förvänta oss minst en start i denna serie 2010.

 

Ytterligare en ny medlem har anslutig sig till AMC-maffian. Vår nyfunne danska vän heter Eric Christensen och kommer under året att börja tävla i Volvo Original. Om han kör med svensk licens eller med dansk återstår att se.

 

Avslutningsvis vill jag bara säga. Det viktiga är inte att vinna det är att ha roligt. Somliga kallar det förlorarmentalitet, jag kallar det överlevnad

 

Ola Schönström


 

Vådan av att dela bil!
 
Ja så var det dax igen, att man fick köra mycket mindre rally för pengarna.
 
I Lille Mats "ordnade" Tommy med en extra körning p.g.a. att han blev hindrad av en medtävlande (hette det), men jag trodde att reglerna i rally var så att är det ett hinder
på sträckan får man ta det som det är.
Men icke sa Nicke=(Tommy).
 
Med andra ord fick han köra 3.2 km mer än vi andra för samma summa pengar!
 
Jag vet inte vilket som är det rätta?
Antingen skulle vi andra tävlande (117st) ha 150kr tillbaka vars
eller skulle Tommy betala 150kr extra.
 
Det var förra gången vi delade bil.
Nu skulle det delas bil igen i AMC Rajset.
Ja, vad händer då?
Jo, för en gångs skull körde jag mindre långsamt än Tommy på första sträckan. Ja enda sträckan för vissa.
Vad gör människan då? Kör sönder Mercedesen i andra omgången så nu fick han köra dubbelt så mycket! För samma summa pengar.
 
Inte nog att jag håller med tävlingsbil, biltransportbil, servicebil, v.i.p licens till Ralice, smarriga lunnamelle och fika ändå har han
mage (och mage har han) att köra dubbelt så mycket.
 
Vad f-n skall jag göra åt karlen?
Javisst, bilen gick sönder, jo den knuffades in i verkstaden och sen tack och hej nu drar vi till Göteborg.
Jaha då fick man se om det gick och tvätta rent allt från olja. Bromsar, däck och underrede, pilla ut stenen från sumpen som slängdes all världens väg! Kanske i lite vredesmod.
Oj, stenen var visst tillvaratagen jag får väl gå ut och leta upp en ny för Tommy vet ändå inte hur den "riktiga" såg ut.
Sten som sten eller?
 
Tommy! Nu är bilen lagad och klar för rajs om du vill låna den.
 
Smorda hälsningar
Farbror C


 

”Oljespill & Lunnamelle”

 

Av startlistan framgick det att jag och Alice fått startnummer 1. Detta var såklart inte det bästa tänkbara. Nåväl, det var precis så halt och blött i gruspartierna som man kunde vänta sig och tiden i första åket var givetvis alldeles kass.

Men detta skulle minsann hyfsas till i andra omgången. I uppehållet blev det tid med kaffe och en smarrig ”lunnamelle”.

Så var det då dags att starta igen och visst, det var stor skillnad när 50 bilar x 3 varv hade ”sprätt väck” all gägga och grus. Mercan gick som en dröm fram tills vi kommit ut ca: 50 meter på asfalten efter andra gruspartiet, där tappade jag totalt allt fäste och höll på att göra en 360:a, men lyckades hämta hem sladden och trodde att jag fått punka. På väg mot nästa högerböj, kollade jag i backspegeln, så inte Östen kommit ikapp. Även om han gjort så, hade jag inte kunnat se honom, eftersom jag lade ut en kompakt rökridå efter mig. .  .ooops en koll på oljetrycksmätaren. . .  .fullt tryck, alltså fortsatte vi, men snart var röktätheten i kupén besvärande och efter den långa högerböjen uppför backen, började oljetrycksmätarn falla under 3 kg. så det var bara till att slå av och rulla till sidan. . . . jag förstod att alla närvarande, skulle innan vi hunnit traska upp till startplatsen, redan ha gissat sig till att jag snabbdemonterat en vevstake, eller någon annan smaskig variant på motorras.

Men i skrivande stund är problemet avhjälpt och Mercan är klar för nästa ”rajs”

Som vi misstänkte hade en sten hittat in på hasplåten och när jag dunkade i någon av ojämnheterna i gruset, stansade denna sten ett 25 millimeters hål i sumpen. Stenen fastnade i hålet, därav den långsamma tömningen. Stenen är bevarad och jag tänker limma fast den på en träplatta och sätta dit en liten graverad plåt med inskriptionen

 

                          AMC – Rajset 09

                       ”oljespill & lunnamelle ”

 

 

Alice & Jag tackar för en fin tävling och säger grattis till alla pristagarna, som också dom fick just en sten på träplatta, som bevis för sina prestationer i AMC-rajset.

 

 

TH

Lille-Mats rallysprint

Sista varvet i sista omgången i Lille Mats 2009-05-02   Kl. 14.11.04 . . . genom högerböjen på tvåan, ut på den korta rakan ner mot gamla ”markan” i med trean. 14.11.08. . . Jag dristar mig att åka fullt över det lilla krönet vid salut-kanonerna, sen är det ca: 100 meter ner till 90º vänstern som skall ta oss fram till sista böjen före målgång. 14.11.09 . . . . plötsligt har jag en gul SAAB från Danmark framför mej, Dansken hade jag successivt knappat in på under sista  varvet, nu är han plötsligt bara 50 meter framför och han har slagit av rejält på farten. Jag hade möjligen i ögonvrån noterat att publiken på högersidan vid ”markan” viftat med armarna, men eftersom inget hinder fanns på vägen, släppte jag inte av, utan tryckte mej förbi honom på insidan i 90º-vänstern på tvåans växel. 14.11.11. . . kort raka upp mot mål, full attack, jag hör att Alice säger ”vad har hänt” hård inbromsning inför högerböjen in mot mållinjen, jag tycker det är väldigt mycket folk i området kring mål och att det en rödklädd funktionär vid de två stora röda konerna vid ingången i målböjen. 14.11.14 . . . . snyggt ställ in genom kurvan. . . . då ser jag den troliga orsaken till att publiken uppe vid ”markan” viftat med armarna och att det är så mycket folk i målområdet.. Stor uppståndelse, en blå Volvo har knäckt en belysningsstolpe, bilen är dock helt av vägen, men på vägen finns en folksamling, en blandning av publik och funktionärer. 14.11.15. . . jag tvingas tvärbromsa för att inte köra på någon av alla som står på vägen i målområdet och når följaktligen inte fram till mållinjen och fotocellen. 14.11.17. . . .  adrenalinpumpen går för fullt, jag rullar genom folkmassan och passerar mållinjen 14.11 21. . . . fan också. . .

På väg bort mot depå´n formulerar jag säkerligen ett antal meningar, vilka innehåller nedsättande omdömen om dels, Dansken i SAAB:en, men även publik och målfunktionärer.

Min dotter och tillika kartläsare Alice, försöker gjuta lite olja på vågorna och säger att vi nog inte missade så mycket på incidenten. Sanningen är nog ca: 6-7 sek.

 

Jag hinner just ur Mercan när det uppstår stort ståhej i depå´n. Morgan Olsson kommer in med höger framhjul i en brutal vinkel (35 centimeter toe-out) och låst hjul. Han ritar ett kolsvart streck hela vägen från målet, han är högröd i ansiktet och fäller om möjligt ännu mera nedsättande omdömen om en annan medtävlare från vårt grannland i väster.

Det visade sig att Morgan åkt ikapp en annan Dansk i en Peugeot och på samma sätt som jag försökt komma förbi, i samma böj, men Dansken hade väjt åt ”fel” håll och dom hade krokat i varandra.

Peugeot-föraren försökte förklara sig med att han sett en funktionär som ”rödflaggade” och trodde att tävlingen stoppades. Funktionären med den röda flaggan, var posterad just där av en helt annan anledning och hade endast uppgiften att ge signal upp till starten att inte släppa iväg någon ny startande.  Morgan hade till skillnad mot mig, en klasseger att håva hem (jag försökte bara att köra fortare än Östen Andersson, men det har jag ju å andra sidan försökt med i snart 40 år utan framgång.) Med sitt låsta och felvinklade hjul hade Morgan laddat så mycket han förmådde efter krachen med Dansken och sen flängde in i målområdet ungefär som jag gjorde. Och naturligtvis var det lika för honom och han tappade 11 sekunder.

 

Vi gjorde gemensam sak och äskade på att få köra om sista omgången och så blev det, för alla mellan startnummer 55 – 63.

Tävlingsledningen fick ge efter för vårt krav på att köra om, med vår tolkningen av regler, d.v.s. att vi inte blev hindrade av annan tävlande eller annat föremål, utan att vi hindrades av att funktionärerna inte lyckats hålla tävlingsvägen fri från publik.

 

Snabba puckar och Alice och jag satt åter i Mercan på väg mot vår omstart. Med fokus på att göra om en nästan lika perfekt körning som den förra. Med båda ögonen riktade mot den lampa som skulle ge oss ”grönt” att åka, ser jag såklart inte vilka startnummer jag har runt omkring mig.

När jag släppte kopplingen, var det givetvis full attack som gällde. Höger vid P2:s gamla regementsflaggstång, fullt upp till där asfalten går över till stenläggning i högerkurvan. Ner mot den skarpa vänstern, även den med gatsten. Efter det, en lång stenlagd raka som slutar med ett litet krön och skifte till asfalt. Allt detta var kända förhållande. Det som blev en överraskning var att mitt på denna raka fanns en röd VW Golf. Jag tror att jag skrek ”fan också” Alice snappade mitt föga väluppfostrande uttalande och insåg även hon att vi lyckats med konststycket att först bli ivägsläppta i fältet på en viss plats och sedan jagat ikapp ingen mindre än Christofer Claesson och min ärade broder. Jag visste att dom hade klassegern inom tre sekunders räckhåll. Mercedes 190 2,3 16 är inte en av dom minsta bilarna i rallysammanhang och utan tvekan stal jag en hel del av den plats Christofer hade behövt för att få idealspår genom kurvan efter. Efteråt hävdade han att tidsförlusten var nog minimal, eftersom han hakade på mig och därmed fått tillbaks tidsförlusten, hoppas det stämmer. Christofer och Ingvar fick nöja sig med en hedervärd andraplats i klassen.

 

Incidenten i målgången är väl egentligen orsakad av att rally-sprint inte är riktigt i fas med regelverket för rally. I en rallytävling är det föraren och/eller kartläsaren som skall varna sina medtävlande, antingen med varningstriangel eller i värsta fall med SOS-skylt. Det finns en sent tillkommen variant, där vägvakter kan visa ”gulflagg” för att varna för något längre fram på sträckan, men någon ”rödflagg” finns inte. Möjligen har Danskarna en avvikande tolkning.

 

Lille Mats var för övrigt en mycket bra tävling och alla AMC:arna gjorde sitt bästa. Jag lyckades placera Alice och mej högst på totallistan, men av detta hade det blivit intet om Fredrik Albertz inte fått problem i andra omgången. Han hade 5.11.6, 15.00.0 resp. 5.05.1. Ponera att han åtminstone grejat samma tid som i sista omgången, då hade han slutat som 20 man totalt och 50 sekunder före mej.

 

Min teamkollega i Scuderia Mercedes hade fixat ett övernattningsevent med grillkväll på fredagen innan racet. Vi var ett tjugotal från klubben m.fl. som övernattade och hade kul i hans fastighet inne på Garnisonen.

.

Till Christer säger jag tack för lånet av Benzen och för mat och logi.

 

Till Östen Andersson säger jag ”we will be back”

 

Tommy.


 

Farbror C tänker tillbaka på året som gick ! Ifjor sprang jag på en Mercedes 190E 2,3 16 i ganska dåligt skick,som jag handlade för en spottstyver.Rätt fräck bil för sin tid.(Mercedes tog fram denna modell enbart för att piska BMW i DTM,vilket dom gjorde ett antal gånger.)Motor på 2,3 liter (sedemera på 2,5 liter) 16 ventiler 185 hk  och ett topplock framtaget av Cosworth.Mercedes hade ingen egen 16 ventilare på den tiden 1984.Femväxlad låda från Getrag med ettan ner! Automatisk diffbroms och nivå reglering bak,spoiler fram och bak,sidokjolar,skärmbreddare,ac,sollucka,skålade Recarostolar i skinn eller halvskinn alltså rätt påkostad bil.En 190E kostade 152.700sek och en 190E 2,3 16  278.800sek  1987. Jag funderade på om det skulle bli orginal bil eller bus bil,det fattades rätt mycket av utrustningen spoiler,skärmbreddare,kjolar och inredningen.Så dök det upp en likadan bil på Blocket som hade ny renoverad motor och en bil i nästan nyskick samt komplett på all utrustning. Så den inhandlades också.Då var det klart att det skulle bli busbil av den första. 

I Feburari frågade jag Tommy om han var sugen på att gå rallykurs den 15 Mars i Hässleholm och få tillbaka sin licens för att framföra rallybil.VARFÖR DÅ??? Löd svaret.Jo jag hade tänkt bygga rally bil av Mercan och om han var sugen på att hjälpa till,fanns det chans att prova bilen ETT race eller TVÅ!Svaret lät inte sig dröja och det blev inget negativt svar precis!!! Den 1 April rullade jag till Björkö i Göteborg in i verkstaden hos Tommy.Båge var beställd hos Finess skyddsburar,så det stod en hög med rör hos Tommy.Väl i verkstaden började nerplockning av Mercan utrensning av inredning.Började bygga bur efter alla konstens regler inte lätt tolkat!Med mycket god kontakt med Putte i Svedala så löste det sig.Igångsättningstillsånd var införskaffat tidigare, vagnbok,FIAhandlingar var beställt.Bilen skulle vara klar till Lille Mats punkt.Tack vare fantastisk kort handläggningstid på SBF klaffade alla papper i tid,mycket papper är det bara FIA handlingarna är på 200 sidor, allt är klassat och lite till. FANTASTISKT!  Tommy som är en ordningens man hade gjort ett schema som bilen skulle byggas efter om vi skulle ha en chans att hinna i tid till Lille Mats och det gick ju vägen. 

Nu var det dax att titta efter A -besiktning, det fanns inte så många att välja på en i Stockholm och en i Västerås lite långt i väg men av en händelse tittade vi på backtävlingar och se det fanns en i Skillingaryd den 24/4 med A besiktning. Vi ringde och kollade om det gick att bara A besiktiga.Ja självklart var vi välkomna men varför inte åka föråkare och testa mercan när vi ändå var där tyckte dom.Sagt och gjort.Efter en stunds diskuterande mellan mig och Tommy om det var asfalt eller grusbacke.Bäst att ringa Skillingaryd och räta frågetecknet jo grus så klart och vi som bara hade asfallt sulor.Vi förklarade att vi hade bara standard däck(icke klassade) får vi åke på dom? svaret blev vi skiter i vad ni har för däck bara vi får höra ljudet på Merca djävulen. När allt detta var klart,fick vi klart för oss att bilen skulle till svensk bilprovning för T 71 besiktning.Tid ordnades snabbt,nu började det bli bråttom.

Många sena nätter lös det i Tommys verkstad.Den 24/4 klockan 4 på morgonen rullade vi på färjan på Björkö för vi skulle lasta på fastlandet, vi var sent på det för vi fick byta hjulbultar bak dom var för långa tog i handbromsbackarna.Väl på fastlandet visade det sig att vi fått fel ramper till släpen gick inte att lasta på från marknivå vad göra? Upp med Mercan på en mittrefug backa till släpen så löste det sig. Nu styrdes kosan mot Skillingaryd  väl framme vid 7,30 tiden.Anmälan och ställa sig i besiktningskö.Aj aj glömt förbandslåda,bälteskniv SOS/OK skylt.Bråttom bråttom bort till OK Q8 köpa förbandslåda bälteskniv fick vi av en medtävlande (TACK). SOS/OK skylt fick vi tillverka snabbt.Besiktning utan anmärkning!( 97 db) Ut till start platsen provade jag diffen som var ställbar från kupe'n den är automatisk i orginal vilket man inte får ha i rally så den är ombyggd till manuell inkoppling vilket resulterade i att jag la på för mycket tryck på hydralen och sabbade diffen.Det blev att åka utan diff vilket vi fortfarande gör. När vi skulle starta på SS1 sa jag till Tommy att jag skulle ta det lugnt 25 års  uppehåll sätter sina spår.Men väl igång så gick första kurvan på tvären det var inte så lätt att ta det lugnt vilket jag kanske skulle ha gjort för när vi var klara visade det sig att sumpen var spräkt.Skyddsplåt hade kanske varit att föredra.Men vi skulle bara köra på "tösaunderlag"(Bengt Rangtofts uttryck)asfallt alltså.Nu har vi skyddsplåt också. 

Första tävlingen var sedan länge bestämd Lille Mats 4/5 i Hässleholm på P2 Garnisonen.Där blev det förhandsvisning av Mercan för några inbjudna med korvgrillning  snack och ljug halva natten.Övernattning skedde på gamla sjukan P2. (Där var några av gästerna som påstod att dom legat där förr.Men regementet har varit nerlagt rätt många år, så jag undrar om det kan stämma.) Tävlingsdagen blev mycket lyckad.allt klaffade bra sånär som att bromsarna försvann efter ca.2 km.Men ett gammalt uttryck är att bromsen är fartens värsta fiende.Rätt nervös var jag allt, vi blev 72a av 134 startande.Jag slog i alla fall mina gamla kombatanter Bengt-Göran och Anders,det får man vara nöjd med. 

Nästa planerade tävling var Arlövs som Tommy skulle köra.Det fick bli Lunds tävling i Eslöv i stället.Där fick jag äran att åka med honom men jag kan säga det är inte min pilsner att åka! Tommy körde bra efter omständigheterna och bromsarna funkade bra nu med tävlingsbelägg. NU VAR MÅLET NÅTT!Tanken var att vi skulle köra vars en tävling sen fick vi se om vi skulle köra mer. När jag var iväg och tröskade ärtor åt Findus passade Tommy på att plocka ut Mercan och sätta bror sin i högerstolen och köra i Tomelilla. 

Nä nu jävlar tänkte jag bäst att anmäla sig till Halmstads sprinten men jag erbjöd Tommy att åka.Ja och åkte gjorde vi eller kanade för det piss regnade hela dagen.Fick en ny upplevelse där vatten planing vid inbromsning trodde bromsarna var kass. Efter Halmstad hade vi kört vars två tävlingar och det återstod bara en tävling hur skulle detta lösas vi ville båda köra i Trelleborg.Vi pratade med Lars Matsson om det gick att dela bil.Detta gick bra så saken var biff ! Tommys dotter Alice skulle åka med honom och med mig skulle en killle som heter Mats Nilsson åka.Han hade fått en åktur som kartläsare i 50-års present av sina jysta systrar.Det gick rätt bra i Trelleborg förutom att Tommy piskade bilägaren i den lånade bilen.Man kan ju tycka vad man vill om det! 

Men nu sätts Mercan i malpåse sidan om Escorten.Den har stått sedan 1983 så det lär väl dröja innan Mercan kommer på tur att komma ut. Vill passa på att tacka alla som hjälpt oss göra comback om än kort.

Vill också grattulera Cristofer,Ola och Fredrik till fina resultat i år.Fredrik till klubbmästerskaps segern.Magnus och Krille inte att förglömma till dom fina resultaten i midnattsolsrallyt. Sedan några som nästan aldrig kan tackas nog är alla funktionärer vilket fantastiskt jobb dom lägger ner.Utan dom skulle vi stå där med våra fina bilar.

TUSEN TACK! Väl mött 2009 eller 2034 eller när det nu blir återfall ! 

KÖR SÅ DET RYKER ! 

FARBROR C. PS.Funderade på om det är någon som tävlat i rally med en Jagga?

Skulle vara rätt fräckt eller hur? DS.

 


 

. . . . . . . . . . . vilken är nyckeln till att köra fortare ?. . . . .

 

 

 

Ja det är väl en fråga, många skulle önska svaret på.

 

På hemvägen från Trelleborg, började jag fundera på hur stor egentligen sekundskillnaden var, mellan mig och Mats som tog hem segern i min klass.

 

Nedan följer en lista, på alla AMC:arnas tider i Vikingadansen. Listan är sorterad i startordning och innehåller jämförelser mot resp. klass-segrare. Med detta vill jag peka på att det inte är alldeles omöjligt att hämta in lite. Jag har räknat med att det fanns 29 kurvor på tre varv. Ta mina tider t.ex., så visar listan att jag har 0,5 sekund per kurva att ta in, för att nå Mats Anderssons tider. I Christoffer, Ola och Fredriks fall handlar det på sin höjd om huruvida nå´t mygg kraschlandat mot vindrutan och bromsat upp farten. Men för oss andra är det någonstans mellan en halv och en sekund. Låt oss säga att det är möjligt att bromsa en dryg tiondels sekunder senare och att ge gas också en tiondels sekunder tidigare i varje böj. Då skulle i princip hälften av tiden mot min klasseger vara inhämtad. Jag tror det är möjligt, om man bara tänker i dom här banorna och fokuserar så in i helvete vid varje inbromsning. Lättare sagt än gjort. . . . givetvis . . . men ändå. . .

 

Då det inte gick att lägga in Tommys fina tabell, fodrar kanske nedanstående siffror en förklaring.

Först din totalplacering, din totaltid, klass 1:ans totaltid, hans totaldiff, din egen snitttid, klass 1:ans snittid, hans snittdiff, din egen diff per kurva. 

 

 

                                     totalpl.  totaltid  kl 1:an totaltid  total diff  din snittid  klass 1:ans snittid   snittdiff    sek. diff per kurva

 

Christoffer Claesson 32          9,31,6   9,29,0                  2,6           3,10,5         3,09,6                        0,86          0,02

 

Ola Schönström         20          9,01,0   9,00,8                  0,02         3,00,3         3,00,2                       0,007        0,0023

 

Fredrik Albertz           24          9,03,4   8,56,5                  7,9            3,01,1        2,58,6                       2,5            0,08

 

Christer Claesson      18          8,59,8   7,59,0                 1,00,8       2,59,9        2,39,6                    20,3             0,68

 

Tommy Hansson        16         8,46,6   7,59,0                 47,5           2,55,5        2,39,6                    15,9             0,53

 

 

Anders Larsson          22         9,01,7   8,08,3                 53,4           3,00,5        2,42,7                    18,2             0,62

 

Christer Andersson   21         9,01,2   8,20,8                1,02,2         3,00,4       2,46,9                     13,5             0,52

 

Bengt-Göran Larsson 29       9,24,8   8,20,8                1,04,0         3,08,2       2,40,9                     27,0            1,0

 

 

 

Jag är nöjd med vår insats. Jag hade min dotter Alice som co-driver och det var premiär för henne. Hon fick kartisuppdraget i 14-årspresent. Ett par missar från min sida, men annars gick det bra. Jag var orolig at hon skulle tycka det var obehagligt att åka lite fortare än vanlig bilkörning, men på slutet tyckte hon nog att jag borde gasa lite mer. . . ja. . ja. . ja.

Troligen hade Christer Andersson ännu inte blivit helt överens med sitt framhjulsdrivna nyförvärv, annars hade han nog varit före mig i totallistan. Likaledes är jag inte säker på att jag skulle ha varit före Christer Claesson, men han var ju vänlig nog att lämna över Mercan till mig med rejält värmda däck i varje omgång. 7:a i klassen och 16:e totalt.

 

Christer C hade liksom jag en kartläsare som åkte på VIP-licens. Hans bisittare denna dag hette Mats Nilsson och hade fått sitsen i 50-årspresent. C.C. kör snävare än jag, tajtare mot halmbalarna i chikanerna, han är även vassare på själva hanterandet av Benzen, han har till skillnad mot mig ett par tusen mil med den ”omvända” Getrag-lådan i ryggen och missar inga växlingar som jag. C.C. blev 18:e totalt, Helsingborgaren och C-föraren Björn Stuhre klämde sig in mellan mig och Christer.

 

Nu har nog Mercan gått vad den skall för i år och vi får ta oss en funderare på vad som skall göras till säsongen 09. Det blir väl framför allt bortplockning av AC-anläggningen, ABS-systemet och all isolering. Kanske även musikanläggningen åker ur! En ny bakaxel, med nedväxling och diffbroms blir det. Vi har även fått tag i en extra motor. Vi kan nog hitta några pållar till med en nyrenoverad, mot den vi åker med nu, som har gått 25.000 mil.

 

Efter tävlingen i söndags växlade jag några ord med Östen Andersson och vi konstaterade att vi åter igen blivit 6:a och 7:a. I Svampasprinten var Östen 13,8 sekunder före mig, i söndags slog han mig med 19. Nu hade jag redan innan Trelleborg, en strategi, att vara före Östen, men det får väl bero till nästa säsong då, men jag vet ju att den gamle ”gubben” kör fort som fan.

 

Jag fick just en sån där ”flashback” ni vet och kom att tänka på en kul historia, där Östen var så att säga huvudpersonen utan att veta om det. Östen körde på den tiden en vit V4:a med två stående Weber 40-40:or, standard låda och sådär en130 hästar skulle jag tro.

 

Följande händelse utspelade sig i kön in till en SS i någon av Örkelljungas rallyn. Det var undertecknad, Tommy Silverberg, Tom-Willy Björklund, Krille Wigren och Sören Skanse. Det var vi fyra som stod någonstans mitt ute i en kolsvart skog norr om Örkelljunga.

Vi pratar mitten av 70-talet. Jag åkte PV, Silverberg 142:a, Krille hade en V4:a med korsinsug, dubbelport, 6,35 special 2 och hela baletten och Sören rattade en splajdans ny 242:a byggd på Volvos tävlingsavdelning.Vi stod och väntade på något, minns inte vad, men ni vet. . . . . en ko som kommit upp på specialsträckan eller nåt . . . . vi börjar då jämföra tider och konstaterar att det skiljde inte så värst mellan oss. Några sekunder hit eller dit var det väl på en 9 kilometerssträcka, men i stort sett jämt. (jag lite efter) Då övergick vi till att prata om våra respektive önskelistor typ hårdare krängningshämmare, något styvare framfjädrar, Silverberg tyckte en tätstegad styrväxel skulle göra susen. Själv ville jag ha en 10-15 hästar till mina redan varande 170. Sören ville nog ha mer ljus än dom 4 Cibié 100w han redan hade. Ja ni förstår nog ungefär. . . bla. . bla. . .bla .bortförklaringar med hjälp av önskade förbättringar som möjligen skulle ge oss kortare körtid med högst en handfull sekunder, på en hel natts åkning.

 

Då. . . . ja då kommer Östen gående och undrar vad vi pratar om. Vi delger honom vad som stod på våra önskelistor. Då säger Östen. . . . jag skulle vilja ha en diffbroms. . . . .total tystnad från oss, men så plötsligt tar Sören Skanse bladet från munnen och frågar Östen . . . . . vad hade du på ”förra” ?. . . när Östen säger sin tid på föregående SS visar det sig att han slagit oss alla med sisådär en 35-40 sekunder med sin 135 hästars ”snusläpp” utan diffbroms! ! !

 

Men till nästa år ska han få däng !

 

Hoppas Östen läser detta, för om han mot förmodan skulle ha gått och funderat på att lägga av till nästa år, så blir det inget med det. . . . så de´ så !!!!

 

Tack alla AMC:are och alla andra också, för god match och tack för i år.

 

Farbror T och farbror C

 

 

P.S.

 

En skånsk dräng har tagit tjänst i småland. Efter några veckor utbrister han vemodigt:

"De e så länge sen en smaga rikti mad, så en har glömt hur de känns norr en rabar".

D.S.

 

 

TV-Svängen


PERFEKT HÖSTVÄDER VAPNET VÄLSMORT O NY CO DRIVERPREMIÄR FÖR NOTER ALLTSÅ,,,,,,,,,,MÅLET DENNA TÄVLING VAR ATT HÖJA TEMPOT GENTEMOT SNAPPHANNERALLYT O DE VISADE SIG TIDSMÄSSIGT  MOT MINA KLASS MOTSTÅNDARE ATT VI LYCKADES GANSKA BRA MED,,,,,,,,SÅ NU FÅR VI SKICKA MÄSTER CHRISTENSEN,PÅ NOTKURS.NOTER ELLER EJ SÅ TOG DE ROLIGA SLUT I STARTEN PÅ SS 4,DÄR SEPARERADE LAMELL O NAV,SÅ NU STUNDAR LITE GARAGE KVÄLLAR O FLINKA FINGRAR.NÄSTA TÄVLING FÖR MIN DEL BLIR VIKINGADANSEN,DÄR JAG ÅTER BISITTER HERR GUNNARSSON I DEN FRANSKA SKÖNHETEN.TILL DESS,,,,,,,,,,,HA DE BRA THOMAS. 

 

Bara Ben ...

 

Banan borde bli betydligt bättre, bara blötan behagade bedarra!

Bara blaskandets bedrövliga . . . blipp. . . . blipp. . . blopp, behagade bortfly,

borde banrekordet bli bådas belöning.

 

Bedrägligt bjöds både bulle, baguette, banan, borde båda banta?

 

Bilen blev bastulik, blossande beslutsamt, både bände, bröt, bromsade, bilägaren.

Bohuslänningen beslöt böja Benzens bakvinge betydligt brantare,

bättre bakvikt borde bättra besvären.

Belöningen blev betydligt begränsad.

Bakom blinkade Bengt Bondesson bryskt . . . . bittert. . . . bli bakom. . . . bli bakom.

 

Blytunga Benzen backades bort bakom bussen, betuttade, besegrade. . . . .bortom belöning. . .

bytte båda bort blöta bommullsoveraller bakom bilen, blygt böjda, blev benen blottade.

 

Buken brummade betänkligt, bruna bönor, bira, besk, borde bli bra, bara bekväma bostaden besöktes.

 

Tommy H. 


EN LITEN REFLEXTION

FRÅN SNAPPHANNESKOGARNA

 NY BIL  FRAMHJULSDRIFT MEN SAMMA OPTIMISTISKA RADAR PARI VAGNEN SKULLE VI VERKLIGEN VISA ATT DETTA SKULLE-----------------------DE FÖRSTA HINDRET SOM SKULLE ÖVERBYGGAS VAR ATT KOMMA IMÅLDÅ DETTA VAR VÅRT FJÄRDE FÖRSÖK TILLSAMMANS------------------3 STRÄCKOR SENARE O EN HEL SOLIG EFTERMIDDAG SENAREVAR DETTA KLAAAART.NÄR DE GÄLLER DE KÖRMÄSSIGA FINNS DE MYCKET ATT SLIPA PÅBILEN EN GOLF 1 GRP H VISADE SIG MYCKET GÅ VILLIG SÅ EN O ANNANAHA UPPLEVELSE BJÖDS VI PÅSÅ MED LITE MER GEMENSKAP MED TÄVLINGS VAPNET SKALLVI FÖRSÖKA NÄRMA OSS TOPPEN I VÅR KLASSNU JAG GÖR JAG ETT NYTT FÖRSÖK I TV SVÄNGENOCH JAG SÄGER JAG PGA MIN RUTINERADE BISITTAREHERR CHRISTENSEN DÅ E UPPTAGEN MED KLUBB-MÄSTERSKAP I BOULEVIKARIE I HÖGERSTOLEN BLIR JOAKIM WESSBERGSOM E MEST BERÖMD FÖR ATT HAN SITTER O ERÄDD I EBBES FORD PUMA CIT CAR I ASFALTS DM 

VI HÖRS O SYNS

Thomas Hallén

 


 

 

The mushroom-sprint

 

På prisutdelningen stod jag och tittade på Tomelilla MK:s klubbmärke, aldrig tidigare hade jag tänkt på att övre delen av emblemet är en rad av flugsvampshattar.

 

Orsaken till att jag stod där var inte att jag förväntade mig någon buckla, utan för att hylla Fredrik Albertz och Ola Shönström, vilka hämtade hem andra och förstapris i sina respektive klasser.

Jag hade inte möjligheten att titta på mina klubbkamraters körningar, eftersom flytet i tävlingen var bra och det blev till att ställa sig i kö nästan direkt. Men i kön fram till start fick jag ändå en liten glimt av Ola i action och det må jag säga, hans körning imponerade, det var värsta sortens rallycross-ställ genom hela startkurvan. . . .elegant Ola !!

Fredrik fick jag inte tillfälle att beskåda, men en andraplats tycker jag tyder på attack.

 

Anders Larsson körde så pass, att hans ”nye” kartläsare Bengt-Göran var lite mosig i nyllet när dom kom in i depån. Dessvärre fick han i andra omgången nå´n sorts krängsladd och blev omkörd, när sen heatet flaggades av fick Anders inte åka sitt sista varv och fick

”fel utfört” och ådrog sig därför maxtiden 6 min.

 

När Anders berättade om incidenten vid fikabordet, var en av dom som satt med och fikade ingen mindre (och då tänker jag inte på omfånget) än Lasse Matsson, vilken var bitr.tävlingsledare. När Lasse förstod att AMC:arna runt bordet i allmänhet och undertecknad i synnerhet troligtvis inte skulle köpa tävlingsledningens variant att ge Anders maxtid, tog samme rutinerade Lasse M och helt enkelt stämde i bäcken, med att ringa tävlingsledaren. Vad Lasse sa, fick vi aldrig höra, men misstaget rätades till och Anders fick en tid som nog stämde ganska väl överens med hans insats.

 

Sedan den givne aspiranten på platsen som snabbaste Arlövare, gjort samma misstag som jag i slutet av startkurvan, fast värre. Jag kom undan med nästan tvärstopp och tidsförlust med en 3-4 sekunder. Christer Andersson fick kasta in handduken med en tillknölad front, synd eftersom han hade bra tider på de två första omgångarna.

 

Och nu efter att prisat andra, raskt över till självberöm. Jag lyckades med konststycket att bli snabbaste AMC:aren. Jag körde så mycket tordes i första omgången och det räckte ju såklart inte mot Christer Andersson, slagen med 7 sek. Innan andra körningen hade jag strategin att hålla fullt från och med att jag gick ut på asfalten i nedförsbacken och vidare hålla kvar fullt över krönet bakom speakertornet. Det gick faktiskt riktigt bra och eftersom Mercan inte är helt lätt att bjuda upp till sladd, var detta ett bra recept, ty i landningen släppte bakhjulen och det blev till en ganska kontrollerad sladd in i ravinen. Belöningen blev att jag tog tillbaka ca: hälften av Chisters försprång. Nu tror jag inte att Christers fokuserade på att slå just mig, men ändå!

 

I veckan innan The mushroom-sprint, hade jag köpt 4 mjuka, nästan utslitna Michelin FB 80 av Mats Adielsson i Gbg. Dom skulle enligt mera rutinerade grabbar, vara bra på 50/50 grus & asfalt. Problemet med dessa sulor var att dom inte fick plats i Mercans hjulhus. Som väl är hade teknikerna nere i Stuttgart varit framsynta nog då i slutet av åttiotalet och byggt bilen ”fully jointed” det vill säga att den har justerbara länkarmar överallt. Det blev till att korta axelavståndet 15 m.m. så däcken gick fritt i skärmarnas framkant.

 

Eftersom Christer Claesson för tillfället är djupt involverad i den process, som gör att vi kommer att kunna köpa Findus djupfrysta ärtor även kommande vinter och vår, blev det till att stoppa ned brorsan i högerstolen. Det var många år sedan vi körde tävling var och en för sig, men det är ännu längre sedan vi satt i samma bil.

Vi hade kul, det sladdade, dönade och äggamackorna i serveringen var utsökta.

 

Jag vill ju inte vara överdrivet ödmjuk, så jag säger det en gång till, om nå´n missat det. . .

vi blev bästa AMC ekipage, snabbaste Mercedes och 29:a totalt.

 

 

Vi ses i Halmstad och till dess har Christer Claesson nog tröttnat på grön-gula ärt-tröskor som gör 27 km./tim på fullgas, så då får ni se upp och jag får nöja mig med högerstolen.

 

 

Tommy Hansson

 

 

PS. vill ni veta mer om svamp, kan ni gå in på www.svampguiden.com DS.

 

 

 

 

 

 

”Farbror T:s” reflexer och reflexioner.

 

Hur LAC hade räknat ut startlogistiken är höljt i dunkel, men det funkade jättebra. Möjligen kunde herrar Lindqvist & Sjödell räknat ut att undertecknad blivit lite ringrostig efter mitt uppehåll. Möjligen har även dessa båda, levt i tidens böjda rum och inte märkt att det var nästan på dagen 30 solvarv sedan vi senast råkades i Eslöv och då hette tävlingen ”Kanonen”

 

Världsmetropolen Eslöv bjöd på ett bra väder för dagens övning. LAC bjöd på ett bra arrangemang, ett litet minus för att korvgrillen slocknade ett litet tag mellan första och andra omgången.

 

Mats Andersson (Eslöv) hade startnummer 8, Jag hade nummer 9 och Conny Svensson (Hässleholm) hade10. Startern släppte iväg mig ca 10 sekunder efter Mats och det var väl helt OK, ty risken att jag skulle åka ikapp honom var väl i och för sig inte mikroskopisk, men i alla fall jävligt liten. Men att släppa Conny med samma marginal efter mig var kanske lite tight, och visst… han var ikapp mig på tredje varvet. Innan starten i Lundatrofén hade jag inalles kört Mercan till och från bilprovningen, så jag kan inte påstå att den var ett idrottsredskap i vana händer. Jag laddade så mycket jag tordes, ovan vid flera saker, bilen, däcken, tävlingsformen, bromsarna, Getraglådan och inte minst upphetsningen. Första varvet gick lite trevande, svårt att hitta rätt bromspunkter, dessutom hade banbyggarna lyckats placera en kon exakt två centimeter in på den yta som jagtyckte tillhörde Mercan:s högra bakdäck, skit också.

När vi kom in i depån, kom Conny Svensson fram och påtalade att jag borde justera höger backspegel så att kartläsaren kunde ha observation bakåt, så att jag kunde släppa förbi honom Jag frågade försiktigt om jag hade hindrat honom och svaret kan ni säkert gissa. Conny framförde till tävlingsledningen önskemål om att få starta före mig i andra omgången. Jag svarade att det var ett avgörande som uteslutande låg i mina händer och lät släppa iväg ett försiktigt, ”vi får se…”.

Då kom ” Mr. Ödmjuk himself ” fram och frågade om det var OK och mitt svar till Jörgen L. blev lika tydligt som till Conny ”vi får se…”

Som den gentleman jag är, vinkade jag vid starten givetvis fram Conny, så han skulle slippa bli hindrad av gamle ”Farbror T”

 

Andra omgången gick det både snabbare och stadigare och vid Svedingerexcell tavlan visade det sig att nu när Conny fått åka ”ohindrad” så att säga, hade han en sekund sämre tid. Vad går väl upp mot revanschens sötma, jag kunde bara inte låta bli att ta ett fast grepp om Conny Svenssons överarm och säga…. det gick tydligen fortare när du lät mig sköta spårvalet, he.. he.. he

Förresten…Grattis Conny…till tredjeplatsen !

 

Efter andra omgången hade jag till fullo insett att det här är det roligaste man kan göra, åtminstone med kläderna på.

 

På hemvägen erkände ”Farbror C” två saker, 1: han tyckte jag körde jävligt bra . 2 : och att han var lika kass co-driver som ”Farbror T” och jag håller med honom i båda fallen.

 

I skrivande stund har jag kommit till insikt att det inte räcker allenast med erfarenhet, det krävs framför allt mycket rutin. Jag tror inte Mercan kan hjälpa mig att hyfsa tiderna vidare mycket, det arbetet åligger nog snarare undertecknad, företrädelsevis då att lära om och förstå att moderna ventilerade bromsar med racingbelägg och slicks, kan bringa 1360 kilo Mercedes att gå från 90 blås till noll….på 35 meter. Det var mer än en gång jag bromsade så ”tidigt” att jag liksom fick börja gasa på igen för att komma fram till böjen…skitsvårt att lära sig, jag som är van vid trumbromsar och ”SP Grus”

Men skam den som ger sig… i Svampasprinten dyker jag upp igen, likt gubben i lådan.

Grattis till alla placeringar i klubben och tack till alla ni åskådare och gamla kompisar som kom och gjorde min comeback skitkul.

 

”Farbror T”

 

 

 

Bil Månsson Rally Cup

Lite drygt fyra ekipage med Arlöv som klubbadress fanns på plats i Eslöv för att vrana runt i skogarna runt Trolleholm.

Onkel Hallén och Ib körde med sin 240 till sig en 12:e plats i Volvo Original, en medioker tid på sista sträckan puttar ner paret ett par placeringar i resultatlistan. Vad som föranledde denna tidsförlust är ännu så länge hemligt vilket innebär fritt
tolkningsföreträde. Kanske berodde det på total utmattning hos åldermännen, kanske inte.

Bengt-Göran med Anders Larsson i högersätet hade en ny dogbox monterad i evighetsmaskin modell 142. Nu hjälpe varken evighetsmaskin eller
dogbox när vevaxeln åt sig igenom motorblocket efter ett par kilometer av SS1. För undertecknad med klubbens nye medlem Camilla i högerstolen slutade färden med en 2:a plats i Volvo Elit-B. Gjorde dock vårt bästa för att bredda vägen i första vägbytet på SS2 där allt som inte kan stå emot en
Volvo 740 flyttades långt ut i skogen.

Christofer och Alexandra lyckades även de bärga en andraplats i Grupp E även om värden till en början var kantad av åtskilliga backövningar på de två inledande sträckorna men kompenserade dessa med att vara snabbast på sista sträckan. Det lite drygt fjärde ekipaget var Peter Berglund som sköter notläsningen till forne
Arlövsföraren Rolf Nilsson och Peter såg till att Rolf kom i mål på en 8:e plats i Volvo Elit-B. Även i detta ekipage var det sista sträckan som gjorde sig bäst i resultatsammanräkningen. Fjäder i hatten till alla AMC-ekipage.

Ola Schönström

Lille Mats sett genom vindrutan på en Mercedes 190 E 2,3 16

Ja…ja… så lät vi då täckelsen falla och även om det läckt ut vad vi pysslade med bakom lyckta dörrar uppe i Göteborg, så blev väl alltid några ögonbryn lyfta.

Både farbror C och jag tillhör kategorin fritänkare, vilka gärna går mot strömmen och inte alltid väljer den lättaste vägen.

Vi slet som fan i 22 dagar och belöningen kom i söndags. Vi kom till start i Lille-Mats, med en helt nybyggd och samtidigt oprovad bil, senast någon

körde Mercedes i ett svenskt rally var väl om jag inte minns fel, var Ewy Rosqvist i en 220 SE 1963.

När vi beslöt oss för att bygga på Mercan, tog vi samtidigt ett gemensamt beslut, att det skulle

vara en kombination av seriös satsning, nostalgi och elegans. Det stod ganska tidigt klart att vi skulle åka med motor och drivlina, helt i standardutförande, även om nu detta är ganska avancerat, så dock standard. 2,3 liters 16-ventilare byggd av Cosworth, tätstegad låda från Getrag, ställbar diffbroms och multilink bakaxel med oförändrade hjulvinklar över hela fjädringsvägen.

Motorn levererade enligt Mercedes Benz AG i Stuttgart, 190 Hp och med hjälp av lite handpåläggning, ger den väl sisådär ett par hundra. Jag skall kanske nämna att motorn inte varit öppnad och att den gått 25 000 mil sedan den lämnade Stuttgart.

Före start kom åtskilliga fram till oss och de flesta tyckte att det var jävligt fräckt.

Det var mer än en som bums drog designmässiga paralleller med Mercedesfabrikens rallysatsning i Safarirallyt på 80-talet, med sina 450 kupéer (silver och mattsvart, med stjärna på huven)

Farbror C laddade så mycket han tordes, med moderna asfaltsulor, vilket var en ny pilsner för honom. Vi hade jävligt kul och vi blev både ”svitta och trötta”

Nu skall jag försöka undvika att komma med undanflykter, men på fredagen innan racet behagade en tätning i bakaxelns hydraulsystem packa ihop och det resulterade i vi fick klara oss utan diffbroms. Vi åkte på Toyo 888, så det var väl OK, men standard bromsbelägg var fel…fel…fel…lika fel var det med vanlig Dot 4 bromsvätska (vi skyller på glömska att byta)

Första körningen blev lite test av däckens förmåga att hålla 190:an kvar på asfalten, samma asfalt som i decennier nötts av marschkängor. Varje körning bestod av två varv och 7,2 km. och någonstans vid 3 km. hade vi total broms-fading och pedalen i botten, det var vi å andra sidan inte ensamma om. När beläggen svalnat, blev dom lite bättre till andra omgången, men aldrig riktigt bra.

Som jag sa inledningsvis, valde vi standard drivlina, vilket innebar 3,27:1 i utväxling och det är ”nog” lite högt växlat, men i skrivande stund ligger bakaxeln på min arbetsbänk hemma i Götet och får nya tätningar till diffbromsen och en 4,11:1 drevsats.

Jag såg att Ola nämnde jättetung blypadda men sanningen är nu sådan, att Mercan väger 1360 och en 740:a väger 1350, åtminstone om man kollar Olas VOC mot Vägverkets databas. Så det blir väl till att vi får offra vår klimatanläggning, så vi kommer ner i VOContainerns fjäderlätta vikt.

Den har samma axelavstånd som en 740:a, men är totalt 398 mm. Kortare och som en liten bonus, har den bredare spårvidd och har ingen aning om begreppet retursladd!

Bilen går fantastiskt bra. Om någon har lust, kan ni kolla på www.puttesrallyfoto.se eller www.hugossonmotorsport.com så kan ni kolla lite bilder på Mercan och visst ligger hon som en padda både på grus och asfalt.

Vi har som sagt AC-anläggningen, radion, solluckan, all underedsmassa, ABS-bromspumpar och annan skit kvar att slänga överbord, (får se om vi hinner innan Eslöv) men till dess har vi nog den nya diffbromsen och drevsatsen på plats. Då kan vi kanske börja åka på mer än 1:a, 2:a och 3:a.

Farbröderna T & C vill såklart passa på att gratta våra klubbkompisar till sina fina placeringar.

Vi ses i Eslöv, där skall vi justera blypaddans bakvinge så vi får lite mera ”downforce” ha.. ha.. ha…………och där är det farbror T som sitter till vänster.

P.S. Den som inte vågar kyssa en padda, får inte hellre träffa någon prins. D.S.


Lille-Mats Rallysprint

Lite uppdatering av framgångsskörden i helgen

Klubbens förare fortsätter likt ett ånglok att skörda framgångar i rallyspåret. I Lille Mats visade återigen Fredrik att gammal inte behöver vara äldst, störst går först eller att franska bilar gör sig bäst där de gör minst skada. Med en strålande 4:e plats 0,4 sekunder från pallen i den 21
bilar stora klassen är riktigt bra jobbat med en motorsvagare bil än konkurrenterna. Fler framgångar. Får passa på att skryta man vet ju aldrig när vinden vänder. Thomas Hallén verkar vara ytterst väl lämpad att bara åka med i bilen för nu kom, om jag inte är helt fel ute, den första segern för
Thomas och hans förare Fredrik Gunnarsson. Nu vet vi alltså på vilken sida Hallén gör mest nytta. Kommer bli trångt på högersidan i Eslöv.

Christer Andersson i sin tredje tävling sedan sin comeback från idet han legat i dvala i de senaste 15 åren gjorde återigen en fin körning och gasade till sig en 5:e plats i C-grupp H av de 18 startande. Han var tredje bästa
svenska ekipage så vi säger att han var på pallen. Anders Larsson var också i farten med BMW:n och även om tiden på första sträckan verkar märklig så är detta inte forumet för någon form av självkritik utan allt gick glimrande
och det belönades med 9:e plats i klassen.

 

Christer Claesson och Tommy Hansson gjorde debut i bilen som närmast utsöndrar associationer till jättetung blypadda. Tommy lär säkert komma med en rapport från helgen så vi
väntar helt enkelt på den för att få någon som helst ordning på vansinnet.
Siste man från AMC var Bengt-Göran Larsson och om övriga hade fritt fall framåt hade Bengt-Göran nog fritt fall bakåt och bröt efter sträcka 2 med någon form av problem. Siste AMC-adept var Pontus Berglund som tagit farsans
plats hos Rolf Nilsson och för det belönades paret med en 7:e plats i Volvo Elit-B

MVH OLA S



 

Historien om farbröderna T & C

 

 

Det var en gång två farbröder, farbror T och farbror C. Båda hade efter många år, blivit både gråhåriga och tjocka. Dom hade varit goda vänner länge, men inte träffats så värst ofta på senare år.

Innan de båda farbröderna blev just tjocka och farbröder, utan fortfarande var gossar, tyckte de att det roligaste som fanns, var att leka med sina leksaksbilar. Båda gossarna hade haft leksaksbilar av märket Ford, farbror T:s hade en gång varit en Ford Lotus och farbror C:s bästis på den tiden var en Escort.

Efterhand som åren gick, fick de båda allt mindre tid att leka med sina bilar.

Farbror C var till skillnad från T, mycket rädd om sina leksaker och sparade sin lilla Ford Escort i många år. Farbror T var inte riktigt lika noga med sina bilar och Lotusen kastades så småningom bort efter att först hårdhänt ha förstörts i en lek som dom brukade kalla folkrace.

Efter många år började farbror T och farbror C att träffas allt oftare och varje gång pratade dom om den skojiga tiden, då dom lekte med sina bilar. En dag föreslog farbror C, att dom skulle börja leka med bilar igen och eftersom farbror C, varit ordentlig och sparat sin Escort, kunde dom kanske leka med den tillsammans.

När båda farbröderna letat fram C:s Escort, konstaterade dom att den var ju egentligen bara en liten pluttig pojkbil och dessutom hade den nog krympt ytterligare, eftersom farbröderna fick inte längre plats i den, åtminstone inte samtidigt. Undre årens lopp hade de båda lärt sig att tycka om godare mat, finare viner och lite större bilar, bilar med mer komfort. En dag ringde farbror C till farbror T och berättade att han hade köpt en rolig bil som dom tillsammans kunde leka med, om nu farbror T var sugen det vill säga, för det var ju en del som behövde fixas innan dom kunde leka med den på det viset, som dom hade lekt på den gamla goda tiden. Detta berodde mest på att leken hade fått nya regler.

 

Så en dag i början av april 2008 kom farbror C och hälsade på sin gamle vän farbror T och han hade med sig en fin bil med all komfort man kunde tänka sig. Den hade stor plats, mjuka sköna stolar och luftkonditionering. Den hade en motor som hade byggts på en leksaksfabrik i England, som hette Cosworth, den hade en manick mitt under bilen som hade fem olika lägen och som byggts av en annan leksaksfabrikant i Tyskland, som hette Getrag.

Dom som hade byggt den fina komfortabla bilen, hade även monterat en liten rolig mojäng som gjorde att båda de drivande bakhjulen kunde spruta iväg långa kaskader av grus. Detta berodde på att leksaksfabriken i England hade gjort ett bra jobb, och den fina bilen hade fått flera hundra hästkrafter.

Bilen hade blivit lite smutsig under resan hem till farbror T, som numera bodde i Göteborg, så det var tvunget att dom tvättade av smutsen innan dom backade in den i farbror T:s verkstad.

 

Under de följande 22 dagarna, var det knappast någon som såg till de båda farbröderna. Det lyste från fönstren i farbror T:s verkstad, ofta långt in på nätterna.

 

Så kom då den 26 april, klockan 04.00 och portarna i farbror T:s verkstad öppnades och den komfortabla bilen kördes ut. Nu kom det ut mycket högre ljud ur avgasröret, den hade också blivit mycket lägre och framför allt var hela bilen invändigt full med konstigt böjda rör, som svetsats fast överallt. Den hade också fått bredare fälgar och däcken hade nästan inget mönster alls och den hade en konstig stor vinge på bakluckan.

 

Farbror C och Farbror T, lastade den nu inte längre så komfortabla bilen på en kärra, ty den fick enligt dom nya reglerna som gällde, för att leka med bilar, inte användas bland dom andra bilarna på vägarna.

 

Efter flera timmars färd med kärran med den fina bilen i, kom de båda farbröderna fram till en liten by som heter Skillingaryd, där lastade dom av den fina bilen och lekte med den hela dagen, tillsammans med en massa andra farbröder och faktiskt även några gossar. Men ingen av alla de andra hade någon lika fin bil som farbröderna T & C.

Det var många som fotograferade den fina bilen, det var även många som sa att dom aldrig sett en sådan bil åtminstone i den här sortens lek.

 

För er som tycker det skulle vara kul att titta på när farbröderna T & C leker med sin nya fina bil nästa gång, är välkomna till Garnisonen Hässleholm den 4 maj.

 

 

 

 

Farbror T.


 

Anderslöv och "Kongen"

Nu har det hänt! Thomas Hallén slutade på en meriterande sjätteplats i Anderslöv men, och här kommer det spännande, han var bara femte bästa manliga förare. Han fick stryk av en tjej. Det har hänt tidigare i historien när rattvridare såsom Mouton, Kottulinsky och Walfridsson snurrade upp
männen på läktaren

Men att klubbens alldeles egna Markku (H)allén kör enligt devisen damerna först var oväntat.

Fredrik Albertz har börjat pröva allt fler grustävlingar med Peugeoten och körde till sig en fin 9:e plats i samma
klass som Hallén och gick därmed upp i ledning i klubbmästerskapet.

Christofer inledde sin säsong med att bli tvåa i Grupp-E vilket inte är fy skam. Christer Andersson slutade 10:a i C Grupp H efter att ha tappat ganska mycket tid på de avslutade sträckorna och i samma klass slutade Bengt-Göran Larsson på 13:e plats.

Bengt-Göran verkade dock inte nöja sig med tiden som
spenderade inne på de faktiska sträckorna utan han drog på sig en flock minuter i transportpick. "Benkes" roll i det hela är höljt i förnekelsens dunkel.

För undertecknad gick det rent åt hel...e. 10 minuter i diket på SS1 och sen packade ett lager i lådan ihop efter SS4.

I "Kongen" hade vi lite bättre flyt och Camilla kämpade tappert med noterna och vi slutade på en 8:e plats i Volvo Elit-B efter en tämligen händelselös resa. I Grupp-E Golfen kämpades det också med noter i högerstolen.

Alexandra som liksom Camilla nyligen gått notkursen lotsade, mer eller mindre,
Christofer till en slutlig 8:e plats i Grupp-E. En av klubbens historiker var också i farten i Kristianstad och tempot räckte till en 9:e plats i klassen för Magnus Wigren.

Ola Schönström



Hörby Bil-Svängen

Tre Arlövs ekipage och två kartläsare fanns på plats i Hörby. Ola, Fredrik samt återfallaren Christer Andersson i en Grupp H Volvo körde och Hallén och Berglund åkte kartläsare.

Och bäst, eller mest nöjd, var nog Christer som slutade 4:a i C-förare Grupp H efter en lugn inledning men ordentligt ladd
på slutet utan att för den skull dra med sig någon banmarkering. 2 sekunder fattades för att nå pallen i comebacken. Starkt.

Regerande klubbmästaren Fredrik slutade också fyra fast i C förare VOC/Grupp N efter en halvmedioker tid på bl.a. SP2 och enligt hans egna utsagor en allmänt tam körning. Det saknades 3 sekunder till en pallplats.

Ola debuterade med sin alldeles färska kartläsare, Camilla, och började med att öva på att backa redan på SP1 och köra på koner på både SP2 och 7, men däremellan gick det dock fort. Resultatet blev en blygsam 7:e plats fast bara 1 sekund från fjärdeplatsen och 19 sekunder från seger.

Det blev mycket fjärdeplats för AMC. Thomas Hallén lotsade sin förare Fredrik Gunnarsson till en fjärdeplats i B-Grupp H efter lite intercomstrul och rattrost (förmodligen hos föraren då Hallén sannolikt höll sig borta från styret) på SP1. Den andra

AMC-kartläsaren Peter Berglund lotsade den förre AMC-föraren Rolf Nilsson till en fin tredjeplats i B-VOE.

MVH Ola Schönström

Christer och Tommy körde Halmstad Rallysprint